Den 15 februari höll Cecilia Dilworth föredrag på Stockholms Humanistiska Förbund om brott och förövare hos Dostojevskij. Hennes mycket färska doktorsavhandling handlar om Dostojevskijs roman Döda huset. Den publicerades 1861-62, samtidigt som livegenskapen upphävdes, och det präglar romanen. Elisabeth Löfstrand, styrelsemedlem i SHF, har läst avhandlingen och skriver här om den.

Humaniora och humanistisk forskning var mycket närvarande i 1960- och 70-talets offentliga samtal. Ändå blev de ur ett samhällsperspektiv mindre viktiga. Det är kanske en möjlig sammanfattning av historikern Ragni Svenssons föredrag på Stockholms Humanistiska Förbundets sista möte för säsongen, den 15 april.

Svenska Humanistiska Förbundet hölls årsmöte den 4 mars. Wikipediaredaktören Johan Jönsson fick årets pris till yngre humanist, och idéhistorikern Anders Ekström talade om kunskap och demokrati på 2000-talet. Jag försöker referera det angelägna föredraget här. På bilden ger jag pristagaren 20 000 kronor medan förbundskassören applåderar. Placeringen rakt under kungaparet var inte avsiktlig.

Vi talar vårt modersmål, vi talar arameiska, men vill vi vara fina och skriva så blir på akkadiska. Så kan man möjligen sammanfatta språksituationen i Västasien under årtusendet före vår tideräkning. Ola Wikander höll föredrag på Stockholms Humanistiska Förbund den 9 mars.

Den 23 januari hade Stockholms Humanistiska Förbund sitt första möte för året: teknikhistorieprofessorn Nona Wormbs talade inför tjugo deltagare om hur vi förstår teknikens roll i samhällsförändring. Hon tog upp olika föreställningar som styr oss: tekniken förser oss med framtidshopp och nya lösningar på problem, teknik är tillämpad vetenskap på ett oproblematiskt sätt, teknik är innovationer etc.

Ett av våra möten i vår blev plötsligt aktuellt genom en understreckare i Svenska Dagbladet. Den 12 april berättar Ragni Svensson om boken "Humanister i offentligheten" (2022). I Svenska Dagbladet den 27 december recenseras boken i en understreckare. Den är mycket positiv, men inte utan en del kritiska frågor.

Vem behöver humaniora och på vilket språk? Nu delar jag ett inlägg som jag gjort på bloggen för Humtank Humtank.se/men-glom-inte-skolan-eller-svenskan jag tror det kan ha intresse också för oss. 

Vad ska man läsa? Vilken bok ska man ge i julklapp? För den som så här års jagar goda fackböcker ärdet inget dåligt råd att se efter vad föredragshållarna i Stockholms Humanistiska Förbund under2023 har skrivit eller givit ut de senaste åren. Det är humaniora av hög kvalitet. Här en liten lista...

Den 3 oktober hade vi höstens första möte, om klimathistoria. Det fanns mycket att lära! 

I Svenska Dagbladet den 15 oktober publicerade jag en anmälan av två stora språkhistoriska verk, ett norskt och ett danskt. Det var en lång artikel, en så kallad understreckare. Ändå fick jag stryka åtskilligt. Därför lägger jag här upp en version som är en tredjedel längre och rymmer en del förtydliganden – eller utvikningar, om man så vill.

I går kväll, den 13, hade vi alltså vårt första samtalsmöte, experimentet med en ny mötesform. Ämnet var litteraturhistoria, litteraturhistorier och kanon, och vi var sex deltagare. Vi kunde varit flera, men var tillräckligt många för ett bra meningsutbyte.