Minnet av 1600-talets häxprocesser levde inte vidare i folklig tradition. Man teg och försökte återgå till det normala. Så småningom uppstår en litteratur om trolldomsoväsendet. Men då förstås det inte på 1600-talets vis. Helena Bodin höll föredrag på Stockholms Humanistiska Förbund den 9 april om häxprocesser och minnet av dem.

Det är samma skärgård i dag men olika landskap. Makten gör sig synlig. Så sammanfattade Niklas Eriksson, marinarkeolog, när han höll föredrag om 1600-talets stormaktsskärgård på Stockholms Humanistiska Förbund den 6 mars.

Svenska Humanistiska Förbundet höll sitt årsmöte i Karlstad den 1 mars. Dagen innan deltog delegaterna i 125-årsfirandet av Karlstads Humanistiska Förening. De två dagarna kännetecknades av föredrag av hög klass, musik, prisutdelning, skrifter och samtal om föreningserfarenheter från hela landet. Olle Josephson representerade Stockholms Humanistiska Förbund, och rapporterar.

Ryssgården vid Slussen var en svensk-rysk handelsplats under ett par hundra år, på 1600-talet med mycket stor betydelse. I ett extrainsatt föredrag den 10 februari, sedan den planerade föredragshållaren Mattias Ågren blivit sjuk, berättade förbundets vice ordförande Elisabeth Löfstrand om Ryssgården. I flera år har hon samlat både svensk- och ryskspråkigt material om Ryssgården, och kunde lägga fram både nya fakta och långa perspektiv.

Närliggande julklappar för den som deltagit i Stockholms Humanistiska Förbund under 2024 är väl någon av böckerna som varit aktuella i vår verksamhet, t.ex. Richard Tellströms "Varje tugga är en tanke" eller Sigrid Schottenius Culllheds "Filomelas förvandlingar". Men vi har också ett särskilt julerbjudande: Klassikerförbundets etymologikalender!

I augusti deltog Stockholms Humanistiska Förbund i en resa till Peipussjön och de gammaltroendes byar. Den leddes av Hans Lepp och Elisabeth Löfstrand, vice ordförande i Stockholmsförbundet. Elisabeth berättar här om resan, men framför allt om de gammaltroende och den ryska kyrkohistorien. Förståelsen av Ukrainakriget i dag fördjupas.

Humanistisk forskning och universitetsutbildning står starkare i dag än för tio år sedan. Det var budskapet när tankesmedjan Humtank firade tioårsjubileum den 20 september med stort seminarium. Olle Josephson var där från Stockholms Humanistiska Förbund.

Ikonsällskapet erbjuder medlemmarna i Stockholms Humanistiska Förbund att delta i en unik resa till Estland den 12-16 augusti. Hans Lepp och Elisabeth Löfstrand leder oss in i Estlands historia och nutid.

Vår systerförening Lidingö Humanistiska Sällskap bjuder in Stockholmsmedlemmarna till föredragsmöte. Katarina Ek-Nilsson, tidigare chef för Strindbergsmuséet, berättar om Strindberg som språkhistoriker, alkemist, etnolog och mycket annat. Mötet äger rum måndagen den 22 april kl. 18.00 i Ansgarskyrkan på Lidingö.

Lidingö Humanistiska Sällskap, systerförening till Stockholmsförbundet, ordnar föredrag om radio- och tv-historia, med ljud- och bilduppspelningar från gamla tider. Medlemmar i Stockholmsförbundet är särskilt inbjudna

Undersök förortssvenskans grammatik och ordförråd, men undersök lika mycket attityder och föreställningar! Skilj på förortssvenska och inlärarsvenska – mycket olika företeelser! Och behöver inte den skönlitterära skildringen av förortserfarenheter förnyas? Det var kanske några lärdomar när Natalia Ganuza höll föredrag på ett diskussionslystet Stockholms Humanistiska Förbund den tredje december.

Den tongivande myten om sexuellt våld i Västerlandets kulturhistoria är den om Filomela. Hon våldtogs, fick tungan utskuren och förvandlades till näktergal. Den har vidareförts och omtolkats i över tvåtusen år. Sigrid Schottenius Cullhed höll föredrag om sin bok Filomelas förvandlingar hos Stockholms Humanistiska Förbund den 6 november.

Den 22 november 2024 hälsar Orientsällskapet välkommen till konsert med uigurisk musik och sång på Etnografiska museet i Stockholm, kl. 18.00. Musikerkollektivet Miras från London presenterar traditionell och nutida uigurisk musik samt klassiska uiguriska sånger.

Musik har alltid ansetts vara farlig, men kanske särskilt årtiondena kring 1900. Å ena sidan abstrakt form, å andra sidan kroppslighet och materialitet. Dubbelheten oroar. Tolstoj varnade i Kreuzersonaten, hans hustru skrev en motberättelse. Axel Englund höll föredrag hos Stockholms Humanistiska Förbund den 16 oktober.

Vår systerförening på Lidingö bjuder in till två föredragskvällar: om nordisk språkhistoria den 21 oktober och om medeltidslitteratur den 25 november

Årets bok till alla medlemmar i Svenska Humanistiska Förbundet är "Varje tugga är en tanke. Svensk matkultur under 800 år." av måltidshistorikern Richard Tellström. Boken finns att hämta på Rönnells antikvariat fram till den 1 oktober.

Ett tips om ett mycket speciellt tillfälle: Svensk-Bhutanesiska Föreningen bjuder in till en föreläsning av den amerikanske dansforskaren Joseph Houseal under rubriken ”Mystical Dances in the Kingdom of Bhutan”. Föredraget hålls tisdagen den 21 maj kl. 18.30 på Brännkyrkagatan 19, n.b., Konstnärhemmet. Förhandsanmälan senast den 20 maj är obligatorisk. Se http://simplesignup.se/private_event/216057/f9a2830dd8.

Kung Artur, Graal, Parsifal, Tristan och Isolde. Riddarromanerna lever ännu i vår föreställningsvärld. På medeltiden bidrog de både till europeisering och framväxt av nationella kulturer, paradoxalt nog. Sofia Lodén höll föredrag på ett välbesökt möte i Stockholms Humanistiska Förbund den 25 april.

På Fjällgatan 34, med vidunderlig Stockholmsutsikt, ligger Anna Lindhagens museum, också kallat Stigbergets borgarrum. Stockholms Humanistiska Förbund fick en särskild visning den 3 april. Vi lärde oss mycket om såväl småborgerligt Stockholmsboende i mitten av 1800-talet som Anna Lindhagen, en underskattad socialpolitisk pionjär i det tidiga 1900-talet.

Svenska Orientsällskapet är verksamt i Stockholm och ordnar intressanta program. Den 9 april är vi inbjudna att höra Ashk Dahlén, docent i iranska språk i Uppsala, berätta om sin översättning i boken ”Zarathustra, sånger. Den äldsta iranska diktningen”. Den kom ut 2023 och fick en lång rad positiva recensioner.

Artificiell intelligens, AI, innebär en stor teknisk revolution. Vad betyder den för hur mänskliga möten tar form, för hur tänkandet förändras och för vår tillit till omvärlden? Humanistisk forskning har en nyckelroll för att svara på sådana frågor. Det sade religionsfilosofen Johan Eddebo, när Stockholms Humanistiska förbund diskuterade AI tisdagskvällen den 19 mars.

Programmet för föredragen våren 2023 är klart. Det första mötet, med teknikhistorieprofessornNona Wormbs, annonseras här till vänster. Hela programmet hittar man under fliken ”program”. Jaghänvisar ditt för ordentlig information.

Ny ukrainsk poesi, lyriköversättarens ordvalsproblem, lite översättningsteori och ukrainsk språkhistoria – allt fick plats i Susanna Witts innehållsrika föredrag på Stockholms Humanistiska Förbund den 14 februari.

Hur lät musiken i det antika Grekland? Vilken social roll hade den? Lidingö Humanistiska Sällskap, systerförening till Stockholms Humanistiska Förbund, bjuder in till föredrag med professor Gullög Nordquist, den 5 februari, kl. 18.00

Vår systerförening Lidingö Humanistiska Sällskap bjuder in Stockholmsmedlemmarna till ett föredrag den 25 mars. Helena Bargholtz berättar om Milles syster Ruth och hustru Olga, två duktiga konstnärer som gav upp karrirären för Carl.

Onsdagen den 28 februari hade vi ett diskussionsmöte i Stockholms Humanistiska Förbund om SVT:s serie ”Historien om Sverige”. Vi var 14 deltagare, inklusive inledarna Henrik Klackenberg, medeltidshistoriker, och Göran Blomqvist, samtidshistoriker.

På kvällen den 25 januari fick Humanistiska Förbundet en mycket innehållsrik visning av orgeln i Storkyrkan. Organisten Mattias Wager berättade om orglarnas historia från antiken till våra dagar, visade hur det komplicerade instrumentet fungerar och spelade virtuost.

Lidingö Humanistiska Sällskap håller möte den 2 oktober med föredrag av Cecilia Dilworth om Dostojevskijs och Tolstojs syn på det ryska folket. Cecilia höll ett mycket uppskattat föredrag i Stockholmsförbundet i vintras om Dostojevskijs idéer om brottsling och offer. Nu blir det alltså lika mycket Tolstoj. Stockholmsförbundets medlemmar är särskilt inbjudna. Obligatorisk förhandsmälan senast 25 september.

Humaniora och humanistisk forskning var mycket närvarande i 1960- och 70-talets offentliga samtal. Ändå blev de ur ett samhällsperspektiv mindre viktiga. Det är kanske en möjlig sammanfattning av historikern Ragni Svenssons föredrag på Stockholms Humanistiska Förbunds sista möte för säsongen, den 15 april.

Orientsällskapet inbjuder medlemmarna i Stockholms Humanistiska Förbund till boksläpp den 19 september kl. 17.30 - det är jubileumsboken Längtan till Orienten. Förhandsanmälan senast 15 september.

Vår medlem Lars-Olof Skoglund avled den 11 maj. Från 2004 till 2012 var han en mycket uppskattad ordförande i Stockholms Humanistiska Förbund .

Svenska Humanistiska Förbundet hölls årsmöte den 4 mars. Wikipediaredaktören Johan Jönsson fick årets pris till yngre humanist, och idéhistorikern Anders Ekström talade om kunskap och demokrati på 2000-talet. Jag försöker referera det angelägna föredraget här. På bilden ger jag pristagaren 20 000 kronor medan förbundskassören applåderar. Placeringen rakt under kungaparet var inte avsiktlig.

Den 15 februari höll Cecilia Dilworth föredrag på Stockholms Humanistiska Förbund om brott och förövare hos Dostojevskij. Hennes mycket färska doktorsavhandling handlar om Dostojevskijs roman Döda huset. Den publicerades 1861-62, samtidigt som livegenskapen upphävdes, och det präglar romanen. Elisabeth Löfstrand, styrelsemedlem i SHF, har läst avhandlingen och skriver här om den.

Vi talar vårt modersmål, vi talar arameiska, men vill vi vara fina och skriva så blir på akkadiska. Så kan man möjligen sammanfatta språksituationen i Västasien under årtusendet före vår tideräkning. Ola Wikander höll föredrag på Stockholms Humanistiska Förbund den 9 mars.

Den 23 januari hade Stockholms Humanistiska Förbund sitt första möte för året: teknikhistorieprofessorn Nona Wormbs talade inför tjugo deltagare om hur vi förstår teknikens roll i samhällsförändring. Hon tog upp olika föreställningar som styr oss: tekniken förser oss med framtidshopp och nya lösningar på problem, teknik är tillämpad vetenskap på ett oproblematiskt sätt, teknik är innovationer etc.

Ett av våra möten i vår blev plötsligt aktuellt genom en understreckare i Svenska Dagbladet. Den 12 april berättar Ragni Svensson om boken "Humanister i offentligheten" (2022). I Svenska Dagbladet den 27 december recenseras boken i en understreckare. Den är mycket positiv, men inte utan en del kritiska frågor.

Vem behöver humaniora och på vilket språk? Nu delar jag ett inlägg som jag gjort på bloggen för Humtank Humtank.se/men-glom-inte-skolan-eller-svenskan jag tror det kan ha intresse också för oss. 

Vad ska man läsa? Vilken bok ska man ge i julklapp? För den som så här års jagar goda fackböcker ärdet inget dåligt råd att se efter vad föredragshållarna i Stockholms Humanistiska Förbund under2023 har skrivit eller givit ut de senaste åren. Det är humaniora av hög kvalitet. Här en liten lista...

I går kväll, den 13, hade vi alltså vårt första samtalsmöte, experimentet med en ny mötesform. Ämnet var litteraturhistoria, litteraturhistorier och kanon, och vi var sex deltagare. Vi kunde varit flera, men var tillräckligt många för ett bra meningsutbyte. 

I Svenska Dagbladet den 15 oktober publicerade jag en anmälan av två stora språkhistoriska verk, ett norskt och ett danskt. Det var en lång artikel, en så kallad understreckare. Ändå fick jag stryka åtskilligt. Därför lägger jag här upp en version som är en tredjedel längre och rymmer en del förtydliganden – eller utvikningar, om man så vill.

Den 3 oktober hade vi höstens första möte, om klimathistoria. Det fanns mycket att lära!