Tisdag 10 oktober kl. 18.30, Rigagatan 14
Andrej Kotljarchuk: Belarus – vilken roll spelar historien i landets demokratirörelse?
‍Belarus är ett land med en rik historia som går tillbaka till vikingatiden. Det område som utgör dagens Belarus har under historiens lopp erövrats, styrts och härjats av en rad överhögheter. Efter den ryska revolutionen 1917 blev Belarus en kort period självständigt innan bolsjevikerna och polackerna delade landet år 1921. Efter Sovjetunionens upplösning blev Belarus självständigt igen. Sedan Aliaksandr Lukasjenka blev vald till president 1994 har Belarus åter vänt sig mot Ryssland. Dagens Belarus är ett djupt polariserat samhälle som dessutom har olika historiska hjältar och olika tolkningar av det förflutna.Andrej Kotljarchuk är docent i historia vid Samtidshistoriska institutet vid Södertörns högskola. En aktuell artikel av Andrej finns på webbadressen https://sites.utu.fi/bre/a-cinderella-of-europe-understanding-the-political-history-of-belarus/
‍
‍Onsdag 25 oktober kl. 16.30
‍Den hälsingländska konstnären Sara-Vide Ericssons och även Tilda Lovell på Bonniers konsthall har blivit mycket uppmärksammade.
Vi får en särskild visning. Samling 16.20 utanför konsthallen. Avgift 100 kr kan betalas (swishas) på plats. Förhandsanmälan krävs <unn.hellsten[atgmail.com]. Endast för medlemmar.
‍
‍Onsdag 1 november kl. 18. 30, Rigagatan 14
Robin Rönnlund: Den flyktiga staden från antiken till nutid
‍I vår urbaniserade nutid är det lätt att se staden som det sista steget i en lång utveckling från jägarsamhällen, via byar och köpingar till dagens betongdjungler. Vi tänker oss stadslivet som evigt, som något som inte kommer att ta slut. Nyare forskning visar i stället att städer historiskt sett varit allt annat än eviga, utan oftast kortvariga politiska skapelser som snabbt överges när de inte längre tjänade sitt syfte. I detta föredrag presenteras städernas ursprung i antikens Grekland, hur stadslivet kommit, gått och återuppstått i Europa, och vad arkeologin kan säga att vi kan förvänta oss av framtiden.Robin Rönnlund är arkeolog och forskare vid Svenska institutet i Athen och Thessaliens universitet i Volos, Grekland. Han är specialiserad på arkeologiska landskapsstudier och stadsutveckling på det grekiska fastlandet under antiken. Hans senaste bok heter The Cities of the Plain: Urbanism in Ancient Western Thessaly (2023). Mötet är ett samarrangemang med Klassiska föreningen vid Stockholms universitet
‍
‍Tisdag 21 november kl. 18.30, Rigagatan 14
Åsa Karlsson: Att skapa en landsfader – Gustav Vasa under 500 år
‍Gustav Vasa valdes till svensk kung 1523 och det blev inledningen på en gärning som betytt mycket i svensk historia. Men att han skulle bli en landsfader som hyllades som nationens skapare var inte en självklarhet. Det fanns tillskyndare på vägen som såg till att Vasaminnet levde vidare och utvecklades. Historikern Åsa Karlsson berättar om hur Gustav Vasaminnet skapades genom till exempel jubileer. En viktig aktör är Gustav III som gjorde mycket för att hålla hans minne levande.Åsa Karlsson, fil. dr i historia, är huvudredaktör för Svenskt biografiskt lexikon.
‍

‍Vi träffas för fria samtal kring humanistiska ämnen. Utgångspunkt kan vara höstens tre föredrag och vad vi lärt av dem, men diskussionen är fri att glida in också på andra humanistiska ämnen. Obs! endast för medlemmar.
‍
‍Samtliga möten, utom 25 oktober och 6 december, i sällskapsrummet i Stiftelsen Carl och Emy Setterwalls Minne, Rigagatan 14, 1 tr. (T-bana Karlaplan). Mötena är öppna för alla intresserade (se dock 6 dec). Fri entré, men den som deltar i eftersits med lätt förtäring betalar 70 kr. Förhandsanmälan ej obligatorisk, men anmäl ändå gärna, särskilt om du vill delta i eftersits, till unn.hellsten@gmail.com