Svenska Humanistiska Förbundet grundades redan 1896, kring en kärna av läroverkslärare i klassiska språk. Vad menad de med humanism, och vad menar vi i dag?  Humanism är ett knepigt begrepp. I dag talas allt mer om vikten av humanism och ett humanistiskt perspektiv. Vi vill gärna se det som ett verktyg i kampen mot totalitära tendenser, kunskapsmotstånd, intolerans och rasism.Ordet humanism har åtminstone tre olika betydelser. Det kan stå för människors strävan efter individualitet och eget tänkande i förhållande till förkvävande makter och auktoriteter. Det kännetecknar framför allt den renässanshumanism som växte fram i Italien under 1300-, 1400- och 1500-tal. Under 1700- och 1800-talet utvecklades det som ofta kallas nyhumanismen. Den tog stöd i antiken för att föra fram den fria bildningens och personlighetsdaningens ideal. Nyhumanismen hade stort inflytande på det tidiga svenska 1900-talets bildningssyn, både i läroverk och folkbildning en närliggande andra betydelse syftar orden humanism och humanist på sådana kunskapsområden som gärna förknippas med arvet från renässanshumanister och nyhumanister: historia, litteratur, konst, filosofi, moral, språk. I ungefär samma betydelse används numera också ordet humaniora, särskilt i akademiska sammanhang. I dag används ordet humanism kanske främst i en tredje betydelse för idén om den enskilda människans värde och okränkbarhet, och alla människors lika värde. Det finns friheter och rättigheter som är oförytterliga i den mänskliga samlevnaden. Humanismen är en livshållning till deras försvar, och anknyter till FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna från 1948. De tre betydelserna överlappar naturligtvis; och alla tre är viktiga för Stockholms Humanistiska Förbund och Svenska Humanistiska Förbundet. Vi söker ofta förena dem. Men Humanistiska Förbundet har tydligt sina historiska rötter i en förståelse av begreppet humanism enligt de två första betydelserna. En gång var det närmast en yrkesförening för läroverkslärare i humanistiska ämnen, särskilt latin och grekiska. Från slutet av 1930-talet breddades verksamheten efter hand mot ett öppet och mångsidigt bildningsarbete. Bildning är alltså ett annat viktigt begrepp för Svenska Humanistiska Förbundet. Bildning är inte en exklusivitet, ett redskap för att utestänga andra. Humanistisk bildning innebär ett ständigt prövande av nya och nedärvda kunskaper och förhållningssätt genom dialog, läsning, eftertänksamt lyssnande. I det perspektivet finns ett starkt samband mellan humanistisk bildning och demokrati. En utförligare diskussion om begreppet humanism finns i en folder från Svenska Humanistiska förbundet (Folder PDF)

Varje år en bok
Riksförbundet ansvarar för att ta fram den nya bok som alla medlemmar får varje år. Se rutan ”Varje år en ny bok”) på vår hemsida och på Riksförbundets hemsida: Humanistiskaforbundet.se/om-forbundets-skrifter