Cecilia Schwartz, professor i italienska, har upptäckt kvinnors centrala roll för italiensk kulturförmedling till Sverige under 1900-talet. Utifrån sin nyutkomna bok "Ett eget Rom" berättar hon om Ellen Lundberg-Nyblom, Gunhild Bergh och Martha Larsson, kosmopoliter, mångsysslare och kunskapsförmedlare.

Kvinnor i det tidiga 1900-talet som förmedlade Medelhavskultur till Sverige, översättning från klassisk grekiska, vanligt folks tänkande på 1600-talet, Konstakademiens stängda rum och den 400-åriga drottning Kristinas boksamlingar. Här kan du läsa om Stockholms Humanistiska Förbunds program i höst.

Under sommaren har Stockholms Humanistiska Förbund inte någon verksamhet. Men höstens program är redan klart till stora delar. Det blir föredrag om starka kvinnor i Rom som förmedlat italiensk kultur till Sverige, om hur vanligt folk tänkte på 1600-talet, och samtal om att översätta antik grekiska. Dessutom planeras ett par visningar. Läs här och anteckna datum! Mycket välkommen i höst!

Den 13 april höll Per-Arne Bodin föredrag på Stockholms Humanistiska Förbund om ”Russkij mir”, ett geopolitiskt begrepp om Rysslands kulturella och politiska inflytelsesfär. Mötet lockade så många deltagare att vi var tvungna att avvisa ett tjugotal. Därför arrangerar vi det nu en gång till, den 28 april. Vi är väldigt tacksamma att Per-Arne lovat ställa upp igen.

På Hudiksvallsgatan, strax nedanför Vanadisplan, ligger gallerierna tätt. Området är en del av det så kallade galleridistriktet i Stockholm. Här finns flera kända gallerier för svensk och internationell samtidskonst. Vi besöker fyra av dem och får en introduktion, ca 20 minuter, till den pågående utställningen.

Russkij mir (den ryska världen) är ett geopolitiskt begrepp som avser Rysslands kulturella och politiska inflytelsesfär, ofta med tyngdpunkt på det ryska språket och den rysk-ortodoxa kyrkan. Per-Arne Bodin är professor i slaviska språk vid Stockholms universitet.

Urvädersgränd 3 är ett av Stockholms mycket få välbevarade ordinära bostadshus från 1700-talet. I det hade Bellman sin tvårummare under en produktiv period, 1770--74. Vi får en särskild visning.

Omkring 1900 sprängs gatorna fram genom bergen på Söder, och hyreskasernerna byggs i rasande fart. Så kommer planerarnas tid efter andra världskriget; Söder moderniseras med både storskalighet och bevarandepolitik. Från 90-talet ser vi ombildningarna till bostadsrätter, digitalisering och globalisering. Allt är egentligen en större berättelse om Sveriges förvandlingar. Håkan Forsell håller föredrag utifrån sin bok "Söder".

Från faraonernas hieroglyfer till renässansens hemligt kodade brev – historien är fylld av texter som vi ännu inte har kunnat tyda. Beata Megyesi, professor i datorlingvistik i Stockholm, berättar om hur man med AI och nya digitala metoder nu kan tolka chifferskrift, hemliga texter och obegripliga språk.

Estlands historia, gammal historisk hemlig skrift dekrypterad med AI, Södermalm som titthål till 100 års samhällshistoria, ryskt och europeiskt tänkande. Läs vårprogrammet för Stockholms Humanistiska Förbund, reservera datum, och mycket välkommen!

Mötet om Estlands historia var ursprungligen planerat till 1 december förra året, men fick skjutas upp. Nu håller Hans Lepp sitt föredrag torsdagen den 15 januari. Välkomna!

Den 1 december skulle vi ha hållit möte om Estlands historia med föredrag av Hans Lepp. Men han blev sjuk på måndagsförmiddagen, och var tvungen att lämna återbud. Mötet fick därför ställas in, eller riktigare, skjutas upp.

Estland har alltid varit pressat eller ockuperat av mäktigare grannar. Ändå finns en lång och stark nationskänsla bland landets befolkning, liksom en egen kultur. Hans Lepp berättar om Estlands historia med tonvikt på 1900-talet, utifrån sin bok Drömmen om Estland (2022).

Efter flera år av renovering öppnade Apotekarsocietetens museum åter i februari 2025 på Wallingatan 24. Där visas autentiska inredningar från historiska apotek, läkemedelsförpackningar, hus- och reseapotek, redskap som använts vid läkemedelstillverkning – och mycket mer. Vi får en särskild guidad visning.

Vilken skönlitteratur översätts till svenska? Och hur översätts den när språkbruk och kultur är främmande för en svensk läsekrets? Yvonne Lindqvist, professor i översättningsvetenskap i Stockholm, håller föredrag om världslitteraturen i översättning.

På Statens konstråd öppnades i september en utställning om skulpturer i trä och om snideri som konstart. Ett 40-tal konstnärer som alla på olika vis arbetar med trä, medverkar. Vi erbjuder våra medlemmar en särskild visning, guidad av en konstvetare.

Mycket litet av den klassiska litteraturen finns bevarad i dag. Och åtskilliga klassiska författare var nära att försvinna under medeltiden. Alexander Andrée, professor i latin i Stockholm, talar om en ofta prekär förmedlingshistoria.

Rättvisa heter 2025 års bok från Svenska Humanistiska Förbundet. Sex humanister eller samhällsvetare har skrivit var sin essä på temat rättvisa. Varje medlem i Svenska Humanistiska Förbundet får ett exemplar. Stockholmsmedlemmarna kan nu hämta det på Rönnells antikvariat.

Föredrag om antika diktares överlevnad, om världslitteratur på svenska och om Estlands historia. Visningar av nyöppnade Apotekarmuseet och av Statens konstråds utställning om trä i konsten. Läs här om höstens program för Stockholms Humanistiska Förbund!

Vi träffas för fria samtal kring humanistiska ämnen. Som utgångspunkt tänkte vi starta i våra föredrag under våren, och fråga oss hur vi lär av - eller utnyttjar - historien. Men diskussionen får löpa fritt. Endast för medlemmar och obligatorisk förhandsanmälan.

Vilken roll i praktisk politik i dag har Putins tolkning av rysk historia från olika tider? Mattias Ågren är fil dr i slaviska språk, verksam vid Stockholms universitet.

Det har gått 350 sedan de stora häxprocesserna. Barnen gavs en viktig roll i dem. Det har inspirerat till skönlitterära berättelser, fram till vår tids barnlitteratur. Helena Bodin, professor i litteraturvetenskap, berättar om pågående forskning om barnkultur och trolldom under århundradena.

Campus Albano mitt emot Brunnsviken är en modern forskningsmiljö med hållbarhet som genomgående tema. Det går igen i både arkitektur och konst. Vi får en särskild visning för Humanistiska Förbundets medlemmar.

Hur försökte den svenska 1600-talsstormakten göra om Stockholms skärgård efter sina militära behov? Niklas Eriksson är docent vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur, Stockholms universitet och specialiserad på marinarkeologi. Han kom 2022 med boken Stormaktsskärgård: Marinlandskapshistoria utmed farlederna mot Stockholm.

Välkommen till vårens verksamhet med Stockholms Humanistiska Förbund! Tre föredragskvällar med humanioraforskare mitt uppe i sitt arbete: 10 februari Mattias Ågren om Ukraina och rysk historieförfalskning, 6 mars Niklas Eriksson om marinarkeologi och den svenska stormaktens omgestaltning av Stockholms skärgård, 9 april Helena Bodin om hur vi (inte) minns 1600-talets trolldomsprocesser. Därtill en visning 19 mars av Campus Albanos konst och arkitektur med hållbarhetsperspektiv. Läs hela programmet här!

Förortssvenska har engagerat forskare sedan 1980-talet, från många olika perspektiv. Vad vet vi i dag om förortsvenska? Vilka attityder och känslor möts den av? Och vad händer när den tar plats i den svenska samtidslitteraturen? Natalia Ganuza är professor i svenska med inriktning mot sociolingvistik.

Myten om Filomela, med rötter i antikens grekiska och romerska kultur, är en av litteraturens mest tongivande berättelser om sexuellt våld. Sigrid Schottenius Cullhed berättar om sin nya bok Filomelas förvandlingar. Myten om det outsägliga

Måndagen den 4 november inbjuds alla medlemmar till en särskild visning av Handelshögskolans konstsamling. Studenter från Handelshögskolans Art division visar några av verken. Samling kl. 11.00. Förhandsamälan är obligatorisk.

Musik är farligt för förnuft och moral. Kring sekelskiftet 1900 kombinerades sådana idéer med psykoanalys och ny sexualvetenskap. Det sätter spår i skönlitteraturen. Axel Englund, professor i litteraturvetenskap i Stockholm, berättar om sin pågående forskning i ämnet. Exemplet är Tolstojs Kreutzersonaten, och den motberättelse Tolstojs hustru publicerade.

Tisdagen den 17 september kl. 13.30 inbjuds alla medlemmar till en visning av nya Slussen. Korta filmer, modeller och en visning på plats från Guldbron. Vilka är tankarna bakom den stora ombyggnaden av en av Stockholms känsligaste miljöer?

Välkommen till höstens verksamhet med Stockholms Humanistiska Förbund! Tre föredragskvällar med aktiva humanioraforskare: 16 oktober Axel Englund om Tolstoy, musik och sexualitet, 6 november Sigrid Cullhed om Filomelamyten, 3 december Natalia Ganuza om förortssvenska. Två visningar och en samtalskväll. Läs hela programet här!

Från maj till augusti tar Stockholms Humanistiska Förbund sommarlov, i stort sett. Men vi är med på ett hörn på en Estlandsresa (se högerspalten!), och i slutet av augusti kommer årets medlemsbok. Höstprogrammet sätter fart i början av oktober, och vi återkommer när det är färdigt.

Riddarromaner om kung Artur och riddarna av runda bordet uppstod i Frankrike på 1100-talet. De spred sig över stora delar av Europa och ingår i dag i en mycket spridd, gemensam västerländsk föreställningsvärld. Sofia Lodén, docent i franska vid Stockholms universitet, berättar om sin forskning.

Stigbergets borgarrum på Fjällgatan 34 visar hur ett borgerligt Stockholmshem i mitten av 1800-talet kunde se ut. Vi ordnar en särskild visning onsdagen den 3 april kl 16.00

Johan Eddebo, docent i religionsfilosofi i Uppsala, talar om vilken betydelse AI kan få för människans kreativitet och kritiska tänkande.

SVT:s serie ”Historien om Sverige” har fått höga tittarsiffror och väckt mycket diskussion. Vi träffas en kväll i ett extra insatt möte för att jämföra våra intryck. Efter ett par korta inledningar får meningsutbytet löpa fritt.

Susanna Witt, professor i slaviska språk vid Stockholms universitet, håller föredrag om modern ukrainsk lyrik och om att översätta den, kl. 18.30 på Rigagatan 14.

Välkommen till ett spännande program med Stockholms Humanistiska Förbund första halvåret 2024.! Tre föredrag: den 14 februari om ukrainsk lyrik, den 19 mars om AI och den 25 april om riddarsagor och europeisk enhetskultur. Två visningar: den 25 januari av Storkyrkans orgel och den 3 april av 1800-talets borgarhem.