Vilken roll i praktisk politik i dag har Putins tolkning av rysk historia från olika tider? Mattias Ågren är fil dr i slaviska språk, verksam vid Stockholms universitet.

Det har gått 350 sedan de stora häxprocesserna. Barnen gavs en viktig roll i dem. Det har inspirerat till skönlitterära berättelser, fram till vår tids barnlitteratur. Helena Bodin, professor i litteraturvetenskap, berättar om pågående forskning om barnkultur och trolldom under århundradena.

Campus Albano mitt emot Brunnsviken är en modern forskningsmiljö med hållbarhet som genomgående tema. Det går igen i både arkitektur och konst. Vi får en särskild visning för Humanistiska Förbundets medlemmar.

Hur försökte den svenska 1600-talsstormakten göra om Stockholms skärgård efter sina militära behov? Niklas Eriksson är docent vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur, Stockholms universitet och specialiserad på marinarkeologi. Han kom 2022 med boken Stormaktsskärgård: Marinlandskapshistoria utmed farlederna mot Stockholm.

Välkommen till vårens verksamhet med Stockholms Humanistiska Förbund! Tre föredragskvällar med humanioraforskare mitt uppe i sitt arbete: 10 februari Mattias Ågren om Ukraina och rysk historieförfalskning, 6 mars Niklas Eriksson om marinarkeologi och den svenska stormaktens omgestaltning av Stockholms skärgård, 9 april Helena Bodin om hur vi (inte) minns 1600-talets trolldomsprocesser. Därtill en visning 19 mars av Campus Albanos konst och arkitektur med hållbarhetsperspektiv. Läs hela programmet här!

Förortssvenska har engagerat forskare sedan 1980-talet, från många olika perspektiv. Vad vet vi i dag om förortsvenska? Vilka attityder och känslor möts den av? Och vad händer när den tar plats i den svenska samtidslitteraturen? Natalia Ganuza är professor i svenska med inriktning mot sociolingvistik.

Myten om Filomela, med rötter i antikens grekiska och romerska kultur, är en av litteraturens mest tongivande berättelser om sexuellt våld. Sigrid Schottenius Cullhed berättar om sin nya bok Filomelas förvandlingar. Myten om det outsägliga

Måndagen den 4 november inbjuds alla medlemmar till en särskild visning av Handelshögskolans konstsamling. Studenter från Handelshögskolans Art division visar några av verken. Samling kl. 11.00. Förhandsamälan är obligatorisk.

Musik är farligt för förnuft och moral. Kring sekelskiftet 1900 kombinerades sådana idéer med psykoanalys och ny sexualvetenskap. Det sätter spår i skönlitteraturen. Axel Englund, professor i litteraturvetenskap i Stockholm, berättar om sin pågående forskning i ämnet. Exemplet är Tolstojs Kreutzersonaten, och den motberättelse Tolstojs hustru publicerade.

Tisdagen den 17 september kl. 13.30 inbjuds alla medlemmar till en visning av nya Slussen. Korta filmer, modeller och en visning på plats från Guldbron. Vilka är tankarna bakom den stora ombyggnaden av en av Stockholms känsligaste miljöer?

Välkommen till höstens verksamhet med Stockholms Humanistiska Förbund! Tre föredragskvällar med aktiva humanioraforskare: 16 oktober Axel Englund om Tolstoy, musik och sexualitet, 6 november Sigrid Cullhed om Filomelamyten, 3 december Natalia Ganuza om förortssvenska. Två visningar och en samtalskväll. Läs hela programet här!

Från maj till augusti tar Stockholms Humanistiska Förbund sommarlov, i stort sett. Men vi är med på ett hörn på en Estlandsresa (se högerspalten!), och i slutet av augusti kommer årets medlemsbok. Höstprogrammet sätter fart i början av oktober, och vi återkommer när det är färdigt.

Riddarromaner om kung Artur och riddarna av runda bordet uppstod i Frankrike på 1100-talet. De spred sig över stora delar av Europa och ingår i dag i en mycket spridd, gemensam västerländsk föreställningsvärld. Sofia Lodén, docent i franska vid Stockholms universitet, berättar om sin forskning.

Stigbergets borgarrum på Fjällgatan 34 visar hur ett borgerligt Stockholmshem i mitten av 1800-talet kunde se ut. Vi ordnar en särskild visning onsdagen den 3 april kl 16.00

Johan Eddebo, docent i religionsfilosofi i Uppsala, talar om vilken betydelse AI kan få för människans kreativitet och kritiska tänkande.

SVT:s serie ”Historien om Sverige” har fått höga tittarsiffror och väckt mycket diskussion. Vi träffas en kväll i ett extra insatt möte för att jämföra våra intryck. Efter ett par korta inledningar får meningsutbytet löpa fritt.

Susanna Witt, professor i slaviska språk vid Stockholms universitet, håller föredrag om modern ukrainsk lyrik och om att översätta den, kl. 18.30 på Rigagatan 14.

Välkommen till ett spännande program med Stockholms Humanistiska Förbund första halvåret 2024.! Tre föredrag: den 14 februari om ukrainsk lyrik, den 19 mars om AI och den 25 april om riddarsagor och europeisk enhetskultur. Två visningar: den 25 januari av Storkyrkans orgel och den 3 april av 1800-talets borgarhem.

Nästa möte i Stockholms Humanistiska Förbund äger rum onsdagen den 15 februari kl. 18.30 på Rigagatan 14. Slavisten Cecilia Dilworth håller föredrag om offer och förövare hos Dostojevskij. Före föredraget håller förbundet ett kort årsmöte

Fyra föredrag om ny humanistisk forskning med viktiga perspektiv. Måndagen 23 januari Nina Wormbs: Hur kan vi förstå teknikens roll i samhällsförändring?, Onsdagen 15 februari, Cecilia Dilworth: Offer och förövare hos Dostojevskij, Torsdagen den 9 mars. Ola Wikander: Språk, religion och makter i det antika Främre Orienten, Tisdagen den 12 april. Ragni Svensson: Pocketrevolution, understreckare, Fråga Lund och folkbildning – humaniora mitt i samhället!

Nästa möte i Stockholms Humanistiska Förbund blir ett föredrag med Nina Wormbs om våraföreställningar om teknik och samhälle, frågor om tid och omställning och hur vi förstår antropocen,den tidsålder vi lever i sedan slutet av 1900-talet.Nina Wormbs är professor i teknikhistoria vid KTH och har forskat om bland annat medieteknik, vårpassivitet inför klimatförändringarna och hur människor talar om teknisk och samhällelig förändring.

Ämnet är inte bestämt ännu. Kom gärna med önskemål!

Nyligen presenterade bokförlaget Lejd en volym med dikter av Georg Trakl, Bävande under höstliga stjärnor, med översättningar av Camilla Hammarström och inledning av Magnus Halldin. Trakl (1887-1914), tidigt död som följd av första världskrigets fasor, är kanske den främste poeten inom den tyska expressionismen. Hans betydelse för mellankrigstidens modernistiska lyrik är stor. Camilla Hammarström, kritiker och översättare, och Magnus Halldin, kritiker, läser dikter och berättar om Trakl.

Förra året kom Natur och Kulturs Litteraturhistoria, 950 sidor om världslitteraturen, från forntid till 2000-tal. Huvudredaktörer var Carin Franzén och Håkan Möller, professorer i litteraturvetenskap i Stockholm respektive Göteborg. Hur tänkte de? Vilken litteratur måste tas med, vilken måste väljas bort? Vilka perspektiv fick styra? Hur klara avvägningen mellan enskilda författarporträtt och översikter, mellan referat och textanalys, mellan idéhistoria och kulturhistoria?

Kvällens ämne:: Litteraturhistoria, litteraturhistorier och kanon. Behövs det? Vad ska, bör, torde, kunde, ska inte ingå? Vi diskuterar fritt men förbereder oss på så sätt också för mötet den 3 november.

Fredrik Ljungqvist berättar om klimathistoria från såväl naturvetenskapligt som historiskt perspektiv. Hur kan klimathistoria hjälpa oss att förstå samtida och framtida klimatförändringar och konsekvenserna av dem? Fredrik Charpentier Ljunqvist är docent i både historia och naturgeografi vid Stockholms universitet, och bland många andra uppdrag har han varit expertgranskare för FN:s klimatpanel IPCC. Han är författare eller medförfattare till över 80 vetenskapliga artiklar i internationella tidskrifter och till fyra populärvetenskapliga böcker på svenska.