Vi håller vårt första möte för hösten tisdagen den 10 oktober, då Andrej Kotljarchuk håller föredrag under rubriken "Belarus – vilken roll spelar historien i landets demokratirörelse?" Mötet hålls på Rigagatan 14 och börjar kl. 18.30. Mötet är öppet för alla. Fri entré. Välkommen!

Program för hösten 2023! Tre fördragsmöten 10 oktober, 1 november, 21 november. Visning 25 oktober. Samtalsmöte 6 december.

Årets bok för alla medlemmar i Svenska Humanistiska Förbundet är Kristoffer Leandoers ”Den avslutade litteraturen. En essä om allt som inte blev klart”. För Stockholmsförbundets medlemmar finns den nu att hämta på Rönnells antikvariat. Boken har fått lysande recensioner.

Nästa möte i Stockholms Humanistiska Förbund äger rum onsdagen den 12 april kl. 18.30 på Rigagatan 14. Ragni Svensson, historiker vid Stockholms universitet, talar om humanioras roll i samhället utifrån boken Humanister i offentligheten. Kunskapens aktörer och arenor under efterkrigstiden (2022). Fri entré. Även icke medlemmar välkomna. Förhandsanmäl gärna om du kommer.

Nästa möte i Stockholms Humanistiska Förbund äger rum torsdagen den 9 mars kl. 18.30 på Rigagatan 14. Ola Wikander, religions- och språkhistoriker, talar om språken i Västasien under cirka 1500 år före vår tideräkning, deras inbördes förhållande och betydelse för politikoch religion.

Den 4 mars hålls årsmöte i Svenska Humanistiska Förbundet, det riksförbund Stockholms Humanistiska Förbund är anslutet till. Efter själva årsmötet följer en öppen del av sammankomsten, med början 14.30. Då bjuds en del musik men framför allt ett föredrag av Anders Ekström, professor i idé- och lärdomshistoria i Uppsala.

Nästa möte i Stockholms Humanistiska Förbund äger rum onsdagen den 15 februari kl. 18.30 på Rigagatan 14. Slavisten Cecilia Dilworth håller föredrag om offer och förövare hos Dostojevskij. Före föredraget håller förbundet ett kort årsmöte

Nästa möte i Stockholms Humanistiska Förbund blir ett föredrag med Nina Wormbs om våraföreställningar om teknik och samhälle, frågor om tid och omställning och hur vi förstår antropocen,den tidsålder vi lever i sedan slutet av 1900-talet.Nina Wormbs är professor i teknikhistoria vid KTH och har forskat om bland annat medieteknik, vårpassivitet inför klimatförändringarna och hur människor talar om teknisk och samhällelig förändring.

Fyra föredrag om ny humanistisk forskning med viktiga perspektiv. Måndagen 23 januari Nina Wormbs: Hur kan vi förstå teknikens roll i samhällsförändring?, Onsdagen 15 februari, Cecilia Dilworth: Offer och förövare hos Dostojevskij, Torsdagen den 9 mars. Ola Wikander: Språk, religion och makter i det antika Främre Orienten, Tisdagen den 12 april. Ragni Svensson: Pocketrevolution, understreckare, Fråga Lund och folkbildning – humaniora mitt i samhället!

Ämnet är inte bestämt ännu. Kom gärna med önskemål!

Nyligen presenterade bokförlaget Lejd en volym med dikter av Georg Trakl, Bävande under höstliga stjärnor, med översättningar av Camilla Hammarström och inledning av Magnus Halldin. Trakl (1887-1914), tidigt död som följd av första världskrigets fasor, är kanske den främste poeten inom den tyska expressionismen. Hans betydelse för mellankrigstidens modernistiska lyrik är stor. Camilla Hammarström, kritiker och översättare, och Magnus Halldin, kritiker, läser dikter och berättar om Trakl.

Kvällens ämne inte bestämt ännu, men kanske blir det årets medlemsbok, Sofia Häggmans Mumier.

Förra året kom Natur och Kulturs Litteraturhistoria, 950 sidor om världslitteraturen, från forntid till 2000-tal. Huvudredaktörer var Carin Franzén och Håkan Möller, professorer i litteraturvetenskap i Stockholm respektive Göteborg. Hur tänkte de? Vilken litteratur måste tas med, vilken måste väljas bort? Vilka perspektiv fick styra? Hur klara avvägningen mellan enskilda författarporträtt och översikter, mellan referat och textanalys, mellan idéhistoria och kulturhistoria?

Kvällens ämne:: Litteraturhistoria, litteraturhistorier och kanon. Behövs det? Vad ska, bör, torde, kunde, ska inte ingå? Vi diskuterar fritt men förbereder oss på så sätt också för mötet den 3 november.

Fredrik Ljungqvist berättar om klimathistoria från såväl naturvetenskapligt som historiskt perspektiv. Hur kan klimathistoria hjälpa oss att förstå samtida och framtida klimatförändringar och konsekvenserna av dem? Fredrik Charpentier Ljunqvist är docent i både historia och naturgeografi vid Stockholms universitet, och bland många andra uppdrag har han varit expertgranskare för FN:s klimatpanel IPCC. Han är författare eller medförfattare till över 80 vetenskapliga artiklar i internationella tidskrifter och till fyra populärvetenskapliga böcker på svenska.