Det påstås ofta att humaniora och humanistisk forskning marginaliserats i Sverige från och med efterkrigstiden. Vi skulle på sin höjd stå för en beskedlig dos bildning och en smula lärd underhållning när tekniker, samhällsvetare och näringslivsfolk byggde ett nytt välfärdssamhälle. Fel! Det menade i alla fall kunskapshistorikerna Johan Östling, Anton Jansson och Ragni Svensson i sin bok från2022, Humanister i offentligheten. Kunskapens aktörer och arenor under efterkrigstiden (Makadam förlag). De har undersökt det offentliga samtalet under 1950-, 60- och 70-tal och finner att humanisterna befann sig mitt i det nya samhällets kultur och politik. I boken presenteras en serie fallstudier: tv-programmet Fråga Lund, fackpocketbokens revolution (Aldusserien! Prisma!), bokcaféer, arbetarrörelsens bildningsarbete, dagstidningarnas essäsidor, mötesplatser för kristna humanister som Vår Lösen och Sigtunastiftelsen. Slutsatsen är att dessa och liknande arenor präglade mycket av det offentliga samtalet och synen på kunskap, kultur, samhälle och politik. På mötet den 12 april presenterar en av de tre författarna, Ragni Svensson, boken, och tar också upp en diskussion om likheter och skillnader med humanioras roll på 2020-talet. Kvällens ämne är ju nära besläktat med grundläggande utgångspunkter för Humanistiska Förbundets verksamhet. Alltså, är vi marginaliserade eller ej? Hela boken finns tillgänglig digitalt för den som vill läsa på i förväg, på länken<https://lup.lub.lu.se/search/files/117704858/Humanister_i_offentligheten_ISBN_9789170618796.pdf>Det är som vanligt fri entré för både medlemmar och icke-medlemmar, men den som vill delta i eftersitsen betalar 70 kr, antingen i förväg till Stockholmsförbundets postgiro 476711-7 eller på plats. Förhandsanmälan är inte obligatorisk, men anmäl gärna deltagande i förväg till <unn.hellsten@gmail.com>,särskilt om du vill vara med på eftersitsen.

‍