I Västasien, eller Främre orienten, talades en mängd språk årtusendet före Kristi födelse: sumeriska, akkadiska, hettitiska, arameiska, elamitiska, hebreiska och många fler. En del var semitiska som akkadiska, ugaritiska och hebreiska, andra var indoeuropeiska som hettitiska, armeniska eller lydiska, åter andra, som sumeriska, är svåra att föra till någon grupp. Några utvecklade ett skriftspråk. Språken både samverkade och konkurrerade, med politik och religion som viktiga faktorer för status och bruk. Möjligen kan denna urgamla språkhistoria lära oss mer än vad vi först tror när vi nu är på väg in i ett mycket mångspråkigt samhälle. Ola Wikander är docent i Gamla testamentets exegetik vid Lunds universitet, men också verksam vid universiteten i Uppsala och Cambridge. Han skriver forskningsartiklar och fackböcker om både språk- och religionshistoria. Bland hans böcker på svenska kan nämnas "I döda språks sällskap" (2006), "Gud är ett verb: tankar om Gamla Testamentet och dess idéhistoria" (2014), "Ett hav i mäktig rörelse. Om de semitiska språken" (2019), och 2024 utkommer "Den undflyende ormen: en bok om berättelser om drakar och drakbekämpande i antika semitiska och indoeuropeiska källor". Ola är också skönlitterär författare. Han har en blogg, "Ur språkets tunnlar" <ola-wikander.blogspot.com>, där man kan läsa mer om hans verksamhet. Mötet äger alltså rum torsdagen den 9 mars kl. 18.30, Rigagatan 14. Fri entré. Anmäl gärna deltagande i förväg till <unn.hellsten@gmail.com>, särskilt om du vill vara med på eftersitsen efter föredraget.